Väntar på sina gäster. Bilden är klickbar finns också under Klippkonst

Nystädat åt nöjda marsvin och om-möblerat i burarna. Försöker variera husplaceringar och höhögsplacering efter varje rengöring. Tror det är bra att de får tänka till lite och det syns verkligen hur det funderar sig runt i burarna direkt efter städning. Nu när våren är här håller jag extra ögon öppna ute på hundpromenaderna efter burinredning från naturen. Grenarna har börjat slå ut och jag tror att jag ska försöka få tag på en fin sten. Är förresten halvvägs klar med en ny klippbild på Falcor, dyker nog upp snart.

Chili, Flinga, Vilda och Negins album är uppdaterade. Fotade i vårljuset.

Dagens ranson, inte mycket för människorvärlden men guld och gröna skogar för marsvinsmagar :)

Galleriet färg, porträtt m.m. är uppdaterat. Nu är det dags för lite skärpning på bloggfronten känner jag, lite för många tomma hål i almanackan.

Det verkar funka med betesinvänjning redan nu, jag har lyckats skrammla ihop två nävar gräs per promenad och dag hittills till marsvinens förnöjsamhet. Det händer mycket på fronten bortom marsvin just nu, eventuell flytt nalkas i kombination med en av mina livs drömmar troligen snart förverkligad. Mer om det närmare inpå. Sen var det ju den där bokrecensionen, håll till godo...

Men egentligen inte. Jobbar natthelg vilket lämnar tid åt surfing och oväntade upptäckter. Hittade en blocket annons där en hamster säljs under beteckningen "mini marsvin", bland annat med texten "storleken på marsvinet är 6-7cm". Att det florerar en hel del oseriösa annonser på blocket gör mig inte förvånad, men att säljare inte ens vet vilken art de gör sig av med är verkligen beklämmande. Är det sånna här obefintliga kunskaper om smådjur som skapat den allmänna ihopblandningen av hamster och marsvin. Hur många gånger har man inte fått höra, "men Eleni hur mår dina hamstrar..." 

Här kan ni beskåda annonsen, även om den antagligen försvinner en tid efter att detta inlägg skrivits.

Uppdatering 5/5. Det var nog fler som reagerade på faktafelet, ser att annonsrubriken nu ändrats till mini hamster, liksom storleksbeskrivningen av en "minihamster" och inte ett marsvin.

Bara 39 dagar kvar till betespremiär!!! Om vi har samma tur som tidigare år. Tiden rusar iväg så det borde gå fort nu. Idag lyckades jag också hitta gräs ute, om jag är riktigt tursam kanske jag lyckas börja med beteinvänjningen redan nu, om jag som hittills snokar vid diverse husväggar. Ibland känner jag hur jag har lust att palla gräs från gårdarna vi passerar när vi prommar jag och lille hund. Det skjuter upp så frestande kraftiga gräsknippen i en del välskötta trädgårdar att det borde finnas över till marsvinsmagar. Men jag har inte vågat mig på sådan betesaktivism än så länge, även om jag hetsas av marsvinens lyckliga betesskrik. Hade maffian själv fått bestämma hade jag nog suttit i arresten för olaga intrång för länge sedan, Falcor menar att jag måste väcka gräskrigaren i mig till liv. Den som stjäl från det rika och ger till det fattiga, i detta fall mäts begreppet rik i mängd gräs...

Det är så mycket vår ute idag, solsken, majbrasor och gräs! Jag hittade gräs vid en husvägg under hundpromenaden = Marsvinslycka! Det är en sån vårkontrast att se snön smältande intill grönt gräs. Nu är det inte långt kvar till betestiden! För övrigt blir det till att troligen bygga en ny betesbur i år. En av de gamla har gått sönder under snön, får se om jag kan laga den eller om det är lika att börja om med något nytt.

Marsvinsinternet har bilvit ett fenomen! När jag började med min hemsida (som då hette the ragdoll gang) fanns ca 2 marsvinssidor som inte var relaterade till någon uppfödning enligt min vetskap - Merlins och Humlans. Detta var i början av 2005. Sedan dess har det ploppat upp allt fler marsvinsbloggar och marsvissidor. Det är verkligen roligt att se hur det ständigt ökar då jag tror att det bidrar till att vidhålla ett långtgående intresse hos vanliga sällskapsägare. Internet är verkligen en välsingnelse för marsvin som art då information och kunskap om dessa underbara husdjur kan utvecklas och spridas snabbare än nånsin förr. Det är mycket jag lärt mig om marsvin genom internet, men det gäller att läsa fakta med kritiska ögon. Fel information kan spridas lika snabbt som rätt. Med internet har även diskussioner om marsvinshantering blivit spridda över hela landet vilket utvecklar. Internet är helt enkelt verkligen en framgång för marsvinens del.

Ibland fasas man över hur små höhögar som syns på diverse blocket annonser där marsvin säljs. De är inte större än ett litet knippe och ofta med saltsten och grönsaksboll hängandes i lagom munhöjd. Detsamma har jag sett flera gånger i djuraffärer. Grönsaksbollen har till min stora förvåning många gånger fått fylla funktion av en höhäck och då och då syns annonser med endast en sådan boll proppad med hö. Proppad i det här fallet utgör ingen direkt mängd då bollen inte är större än en liten kattleksak.

Chili med exempel på en alldelens för liten höhög (bilden är arrangerad ;P)

Marsvin vill ha stora höhögar som de kan böka in sig i. Jag vågar nog till och med säga att i höjd med grönbete och grönsaksservering så är höhögen det bästa marsvin vet.

Jag har gjort en illustration på kloklippning till Humlans marsvin, finns att se här. Det gäller att hålla koll på sina sötnosars nagelväxt, en del klor växer verkligen som ogräs medan andra knappt rör sig. Eftersatta klor är verkligen det vanligaste slarvet av marsvins skötsel, men samtidigt det enklaste. På bara några minuter kan man, kanske efter lite vana, klippa alla klor på ett helt marsvin. Jag anväder en nagelklippare och anser att det är det smidigaste verktyget. Man ser hela klon under hela klippningen, jag upplever att vanliga djurkloklippare täcker en del av sikten när man klipper. Oavsett vilket verktyg man använder är huvudsaken att man känner sig bekväm när man klipper, man ska aldrig chansa om man känner sig osäker, det är då man råkar klippa i pulpan. Bättre då att klippa lite men ofta.

Tips på marsvinsgodis som mina älskar är torkade äpplen. När äpplen är tokade blir de inte lika syrliga, det gäller för all torkad frukt. Se bara till att den inte är sockrad, torkad frukt finns i de flesta matvarubutiker.

Sedan vill jag skjuta in en minnesrad för en marsvinshane som har lämnat in, sötaste Ingvar har blivit en ängel.

Förresten, jag har gjort om bildvisningen i albumet klippkonst - nu syns bilderna bättre när man klickar på dem.

Då gör vi en tvärvändning i bloggsensmoralen, idag bryr jag mig om omplacering/uppfödning, två i ett.

På blocket dyker det då och då upp annonser för nystartade omplaceringshem/uppfödningar. Personligen tycker jag att dessa två koncept verkar svåra att kombinera, helt enkelt för att de fyller olika syften. Omplaceringsmarsvin (vilka man sällan har någon bakgrund på) är väl inte möjligtvis särskilt intressanta ur avelssynpunkt. Det känns överhuvudtaget inte så genomtänkt att avla på djur utan bakgrund. Denna typ av kombinerade verksamheter använder ofta djur som lämnas in för omplacering i aveln därför att de exempelvis har en trevlig färg. Om något kan kallas backyardbreeding i min värld så är det just detta, nästan i klass med djuraffärerna som även de avlar på djur mest för färgens skull. Men hur ser hälsa och sjukdom ut i bakomliggande led? Dessutom är omplaceringsmarsvin ofta (inte alltid) lite äldre, kanske har de redan gått i avel och förtjänar ett liv utan de slitaget, oavsett tidigare antal kullar - må så vara endast 1 kull - så är ett omplaceringsmarsvin ett omplaceringsmarsvin och inget avelsdjur när ägaren lämnar in det i det syftet. Och har inte ägaren den insikten så skulle man ju hoppas att personer som driver dylika verksamheter har så pass seriösa förhållningssätt att de kan stå för den vetskapen.

Oavsett eventuellt negativa konsekvenser av att använda ett omplaceringsmarsvin i avel eller inte så borde detta självklart bannlysas just för att signalera att avel av marsvin är mer avancerat än så. Det är inte bara att sätta ihop två djur med varandra av motsatt kön oavsett djurart. Det ska finnas en planering och en medvetenhet i varje handling. Dessutom bör en uppfödning ha nog sjå med att ta emot sina egenuppfödda djur för omplacering och uppföljning i de nya hemmen samt rådgivning etc. För att inte tala om den praktiska delen, dvs. att hålla sina egna djur och omplaceringsdjuren på olika platser med tanke på ohyrerisker etc. Med tanke på hur många marsvin en uppfödning sätter till världen under sin verksamma tid så anser jag att det uppföljningsarbetet borde räcka utan att det kombineras med att ta sig an ytterligare omplaceringsdjur "utifrån". Jag kan uppleva att har man en gång fått ett marsvin under sina vingar, oavsett om man fått det, köpt det, hittat det eller fött upp det så har man automatiskt förbundits till ett ansvar över det livet vilket inte betyder att det ansvaret försvinner när djuret inte längre finns kvar i ens ägo. Skulle alla tänka så skulle nog marsvinens tillvaro förbättras oavsett vilket syfte människan har med sin djurhållning.

Jag har marsvin från alla håll och kanter. Omplacering, uppfödare och blocket - en salig blandning. Jag vill tro lite på den kända berättelsen om pojken som kastade strandade sjöstjärnor ut i havet, för honom såg alla sjöstjärnor likadana ut därför att han inte såg någon logik i det han gjorde eller satte något värde i deras bakgrund. Någon frågade honom varför han ödslade tid på att kasta tillbaka sjöstjärnorna i havet när han bara kunde hjälpa så få, de var tusentals. Pojken svarade då att för just "den här" spelade det roll. Jag anser givetsvis att begagnade marsvin är ett bra förstahandsalternativ men så finns det där med vad som är menat i tillvaron, jag försöker att inte förverkliga illusionen allt för mycket. Falcor är ett exempel på något menat, att han föddes just i Sverige, just i norrland och just i Luleå av världens alla platser och att jag satt vid datorn just den kvällen och att Koffi gått bort just under den tiden. Av alla marsvin, var än de är födda, hamnade han i min väg och skulle komma att dela den - han var en av mina sjöstjärnor. Vissa saker som sker i våra liv ligger utanför vår kontroll, även om vi gärna kämpar vardagarna långa för att upprätthålla illusionen om att vi någonsin haft den - kontrollen. Vi vaknar på mornarna för att ständigt bekräfta tingens hierarkier, rangordningar och kategorier. Vi organiserar, planerar och delar in, ständigt försöker vi hålla illusionen vid liv. Egentligen bidrar vi bara till att befästa den än mer. Världen försöker ständigt få oss att tro på det vi själva skapat, är det det som kallas att hylla avgudar? Vi väljer egentligen aldrig själva våra djur även om vi i vår övertygelse om att vi har kontrollen tror det. Vi får precis det vi behöver, vi är en del av universums rytm inte något separerat från den, inte något utanför den med kontrollen som roder. Om vi lättar lite på kontrollen och lägger till en förlåtande sinnestämning kommer vi närmare djuren. Vi blir mer som dem och med det följer harmoni därför att vi börjar att andas i takt med universum igen. Det är skillnad på att förlåta och vara likgiltig. 

I djur finns ett djup som människan inte når (därför att vi inte släpper kontrollen), det kan synas i en flock hästar som står tysta och tidlösa i ett stilla snöfall om vintern. Eller bland en flock marsvin som vilar utsträckta i gräset till en sval vindbris. Eller i en hunds idoga vaggande längs vägkanten. Ständigt gör sig rytmen påmind i leken, i stegen, i ingentinget - och framförallt är närvaron av tillit påtaglig. Tillit till universum, tron på livet vilket är motsatsen till kontrollen som skvallrar om en misstro, om en djupt rotad rädsla kanske för livet självt. Vi kontrollerar gärna även djuren och det förvånar mig allt som oftast att ju större närhet människor har till djur dessto mer behov har de av att kontrollera. I djur finns en avsaknad av kontroll, de kategoriserar inte, de delar inte in vilket är främmande för oss, vi minns det knappt, det rör sig bortom måttens värld och många avfärdar det som flummigt en del ser det inte alls men samtidigt är det det vi älskar mest hos dem. Det finns ingenting som skriker så mycket som tystnaden och de bästa av lärare använder inga ord, liksom djuren. Säg vad får fågelungen att våga kasta sig ner från trädet vid första flygturen eller svanen att flyga över hela Europa inför vintern, eller räven att vänta ut sorken under snön. Hur sover älgen i skogen när veckorna går och termometern visar - 32, var är sparvarna, var gömmer sig skatorna, vad får lämmeln att släppa bilden av ugglan för ögonen när den just varit en hårsmån från att bli en mumsbit?

"Every animal knows more than you do"

- Native american indian proverb